Efter att jag fick lägenheten
Efter allt som hänt fick jag äntligen min efterlängtade lägenhet. Jag fick mycket hjälp hela tiden av Mickes föräldrar. Jag och Micke höll ihop i nästan två år innan jag tillslut lämnade honom i början på November på grund av att han var väldigt svartsjuk och jag kunde inte göra någonting själv. Jag tänkte att jag sedan skulle vara singel i många månader framöver men redan i slutet på Januari blev jag tillsammans med Pontus och det var slutet på min och Mickes vänskap, vi gick skiljda vägar och idag har vi ingen kontakt. Jag har haft lite kontakt med hans föräldrar, men det är inte alls som det varit förut.
I alla fall så var det skönt att bo själv, ingen kunde säga åt mig att göra si eller så, jag bestämde för första gången över mitt eget liv något jag vid det här laget hade velat gjort i flera år. Min kontakt med mamma varierade väldigt till och från beroende på hennes mående. Periodvis tog hon droger, låg inne på psyket, men periodvis var det bra. Men jag var nog inte den som sökte kontakt, jag tyckte att det var jobbigt att se henne som hon var då, men ibland kom hon på besök, ibland hälsade jag på henne, men det var som sagt sällan.
Jag hade bott själv i ca 6 månader när jag träffade Pontus, vi hade varit tillsammans en månad när jag fick veta att jag var gravid och vi bestämde oss för att behålla det lilla livet som då befann sig i min mage. Det var mycket blandade känslor i släkten och en stor del av dom jag trodde skulle finnas vid min sida och stötta mig slutade höra av sig. Kvar hade jag min mamma som jag inte riktigt visste om jag kunde lita på i alla lägen, vi pratade mycket under graviditeten och våran kontakt blev mycket bättre i och med att även mamma mådde bättre. Hon hade även slutat med drogerna.
Jag hade bott själv i ca 6 månader när jag träffade Pontus, vi hade varit tillsammans en månad när jag fick veta att jag var gravid och vi bestämde oss för att behålla det lilla livet som då befann sig i min mage. Det var mycket blandade känslor i släkten och en stor del av dom jag trodde skulle finnas vid min sida och stötta mig slutade höra av sig. Kvar hade jag min mamma som jag inte riktigt visste om jag kunde lita på i alla lägen, vi pratade mycket under graviditeten och våran kontakt blev mycket bättre i och med att även mamma mådde bättre. Hon hade även slutat med drogerna.
