Fosterhemsplaceringen.

Familjen bestod av mamma, pappa, en son som var några månader yngre än mig och deras dotter som jag tror var 13år. Hela familjen var väldigt omogna och flamsade mest runt hela tiden. När jag flyttade dit hade inte skolan där hunnit få sommarlov som jag hade, så jag fick vara med på utflykter med klassen jag skulle börja i, det var samma klass som familjens son gick i.

Åkte gocart med klassen jag skulle börja i. På första plats har vi familjens son, charlie.
Andra plats fredrik, tredje plats micke och fyra (bredvid pallen) kom Johan som jag var tillsammans med ett tag.
Många visste redan innan jag flyttade dit att jag skulle komma, familjens son hade gett ut min msn och på så vis hade jag hunnit prata med några därifrån. Men den jag började prata mest med var Johan, även han gick i klassen som jag senare skulle börja i. Jag och Johan började umgås dagligen och det dröjde inte länge innan vi var ett par.
Ibörjan när jag bodde där gick det ganska bra, familjen var snäll och gjorde allt för att jag skulle trivas, men det kändes som om dom försökte vara några dom inte var. Allt efter tiden blev det värre och värre. När även mamman i familjen började jobba så fick vi (jag och deras barn) uppgifter som vi skulle göra, oftast skulle vi städa huset, men det dröjde inte länge innan jag insåg att jag fick ta reda på all skit medan deras egna barn gjorde det som var lätt. Jag tröttnade på att inte ha någon fritid trots att jag hade lov, jag gick ständigt och städade huset, trots det var det lika skitigt igen dagen efter. Alla familjer har nog ibland lite stökigt och skitit men jag bör tillägga att en del ställen i huset var riktigt ohygieniska som tex, toaletten och köket.
Deras hus, min dåvarande pojkvän Johan står på altan.
Inte nog med det, tillslut började dom säga att jag gjort fel oavsätt vad jag gjorde, när jag hade gjort fel var jag tvungen att få konsekvenser. Tex så sa dom att jag alltid var sen hem om jag var ute. Jag sa att jag alltid var hemma den tid dom utsatt. Johan skjutsade alltid hem mig och när vi kom hem kunde vi prata lite på gården medan jag rökte innan han åkte, det kunde resultera i att jag kunde komma innanför dörren 2-3 minuter för sent, men jag hade ju ändå varit på gården och dom hade enkelt kunnat öppna dörren och bett mig komma in om det störde dom. Men nej, detta var jag tvungen att få konsekvenser för.
När jag flyttade dit lovade familjen att jag skulle få åka till min pappa en vecka under sommaren, men när det var en vecka kvar av sommarlovet så pratade jag med familjen för att se om jag verkligen skulle få åka dit. klockan var då halv 12 på natten. Dom sa att jag skulle prata med honom men att jag inte fick ringa till honom då. Så jag skickade ett sms till pappa och frågade om han var vaken och han ringde upp mig. Jag började prata lite med honom och sen sa jag att jag kunde ringa upp honom eftersom jag ringde gratis och inte han, när vi hade pratat klart stod mamman i familjen bredvid mig och röck ifrån mig telefonen. Det där lilla smset jag skickade resulterade i att jag fick vara utan min telefon i två veckor..
Kvällen innan det här frågade jag ganska sent om jag fick gå över till grannen och se på en film och komma hem direkt när den var slut, det tyckte dom gick bra, men när jag kom hem var dom sura för att jag hade varit ute för sent och jag var tvungen att få konsekvenser, det slutade med att dom tog ifrån mig mopednycklarna och gav mig dataförbud i en månad samt utegångsförbud i två veckor.
Vid det här laget var jag utan både telefon, moped, data och jag fick inte gå ut.
På morgonen tog jag hemtelefonen och ringde mamma, jag satt och grina och visste inte vad jag skulle göra, jag berättade allt familjen gjorde och hon gav mig nummer till soc som jag kunde ringa. Efter en stund avbröts samtalet och jag gick in, där stod mamman i familjen och pratade telefon med min mamma. Jag frågade varför telefonen hade slutat funka och dom sa att det förmodligen var katten som hade råkat dragit ur jacket. Men hur hade dom då hunnit sätta i det och ringa upp min mamma för att berätta "vad som hade hänt". Jo jag var hopplös, lyssnade inte alls och bara bråkade, därför fick jag konsekvenser. När dom hade pratat klart med mamma frågade dom om jag ville prata med henne och jag ville inte det. Jag visste vem mamma skulle tro på och genom att dom hade avbrytit vårat samtal innan för att ringa upp och berätta vad som enligt dom verkligen hade hänt visade bara mer att dom inte ville att sanningen om vad dom höll på med skulle komma fram, dom ville få det att framstå som att jag bara gjorde fel.
Bild på mig och mamma vid ett tillfälle när hon hälsade på
Dagen efter skulle hela familjen bort, dom hade inte sagt vilken tid och jag tog förgivet att dom skulle säga till mig när dom åkte, men när jag vaknade var ingen hemma. Jag försökte öppna dörren men kunde inte ta mig ut. Jag gick till altan och även den gick inte att öppna, varför det inte gick att öppna vet jag inte. Jag började leta efter hemtelefonen men dom fanns inte. Jag visste inte alls vad jag skulle göra då jag inte kunde få kontakt med omvärlden på något vis, tillslut hittade jag en plånbok i ett skåp med 100kr i och jag tog dom, klättrade ut genom ett fönster och gick till affären och fyllde på en av mina andra telefoner. Jag träffade Johan och berättade allt. Familjen var borta hela den dagen, det fanns ingen mat hemma men Johan var snäll och bjöd mig på pizza. När dom kom hem var dom sur för att jag inte hade klivit upp i tid och följt med dom.
På kvällen ringde jag Linnea, en kompis här ifrån Bollnäs som vet det mesta, jag grinade fråga om hjälp. Hon ringde upp mig senare, gav mig nummer till olika ställen jag kunde ringa, men ingenting var öppet på en lördag. Inte ens bris kunde jag ringa till. När jag ringde upp henne och sa det gick hon ut på nätet och letade reda på ett mobilnummer den den socialsekreterare jag då hade, trots att det var helg och hon hade semester. När jag ringde var det hennes dotter som svarade och hon gav mig ett annat nummer. Socialsekreteraren var ute och det var en man som svarade, hon var inte i närheten, efter att jag ringt några gånger letade han reda på henne och hon ringde upp.
Jag och Johan (Jag vet att jag såg hemsk ut i håret, familjen tvingade mig senare att färga det brunt eftersom det inte gick att få det blondt)
Jag grinade så mycket att hon knappt kunde tyda det jag sa. Jag upprepade och berättade allt som hade hänt, att jag inte visste vad jag skulle göra, att jag inte ville vara kvar. Hon sa att hon inte kunde göra så mycket då och att jag fick vänta tills på måndag då hon kunde ringa en kollega. Hon bad mig skriva en lista på allt som var bra och dåligt i familjen och det gjorde jag. Innan det var klart hade jag 4st A4an med dåliga saker medan jag hade 2 saker som var bra.
Hennes kollega ringde tillslut upp men det hände inte så mycket mer efter det.
Någon gång efter det här sa jag till socialtjänsten att jag kunde bo kvar september ut sedan kommer folk jag känner att hämta mig oavsett om jag vill eller inte. Vi hade ett möte och det bestämdes att jag skulle bo där september ut, då skulle jag hinna säga hejdå till alla som bodde där, avsluta i skolan och allt sånt.
Familjen visste om att jag hade skrivit den här listan och pappan kom in på mitt rum och pratade lugnt med mig om den. Jag läste upp vad jag tyckte var fel och vi diskuterade det sak för sak utan att bråka, det kändes skönt att kunna göra det och att han försökte förstå. När vi var klara och han hade gått ut kom han och mamman in, mamman skrek och grinade, menade att jag var otacksam, att hon försökte göra allt för mig. Hon hade då legat på deras rum som låg bredvid mitt och bara hört en del av vad jag och pappan sagt och missförstått allt, men det gick inte att prata med henne.
Samma samtal fortsatte senare i vardagsrummet och jag kom in på att hon borde hålla bättre koll på sina egna ungar, tex hennes 13åriga dotter som skärde sig och skrev självmordsbrev och sen var det fler saker som jag påpekade som jag inte minns idag. Hon blev sur och sa att hon visste om att hennes dotter skärde sig och att det var mitt fel. Det var jag som sket i deras dotter och inte ville vara med henne och därför skärde hon sig. Vid det här laget tröttnade jag riktigt.
Nästa dag efter skolan gick jag inte tillbaka hem, familjens barn kom till mig där jag satt och umgick med dom jag lärt känna under tiden jag bodde där och sa att det snart var mat, att det var mat och en massa andra anledningar som skulle göra att jag skulle komma hem. Mot kvällen åkte jag hem till en äldre kille som heter Patrik, där satt vi och spelade tv spel och umgicks. Jag tänkte att jag kanske borde ställa mopeden (som jag då hade fått tillbaka) bakom huset för att den inte skulle synas från vägen om dom letade efter mig, jag hann knappt tänka det så hör vi hur dörren smäller upp. Pappan i familjen kommer rusandes in och skriker åt mig. Alla andra reagerade och Patrik som bodde där blev sur då han inte alls tyckte det var okej att någon stormar in och skriker i hans hem.
Jag följde med pappan ut utanför huset och där stod vi och bråkade ett bra tag, tillslut sa jag åt honom - Fattar ni inte att jag inte vill vara här? Jag vill inte bo hos er.
Bild på Patrik som vi var hos, tror vi kallade honom för Grad.
Jag vet inte om det var det som gjorde att dom inte ville ha kvar mig där.
Jag och johan som jag var tillsammans med i början när jag flyttade dit gjorde slut och jag träffade en annan kille som också hette Johan, så dagen efter den här händelsen följde jag med den nya killen som jag var tillsammans med till tandläkaren, när vi precis hade kommit hem till honom igen och jag knäppte på telefonen ringde min mamma och frågade var jag var, jag berättade och hon sa åt mig att skynda mig hem och packa mina saker, jag hade en timme på mig mamma skulle komma och hämta mig. Familjen hade haft en möte med socialtjänsten tidigare under dagen och då bestämde de att jag skulle bo där veckan ut. Men innan jag hann få reda på det ringde familjen till min mamma och sa att hon hade en timme på sig att komma och hämta mig, (resan till stället jag bodde tog mer än en timme) jag fick inte bo kvar där. Detta var inte alls överrenskommet med socialtjänsten dom hade ingen aning om det. Jag skyndade mig hem, packade allt jag ägde i svarta sopsäckar. Mamma kom och hämtade mig och vi tog med så mycket vi kunde få plats med i bilen. Så den 3 September flyttade jag hem igen. Några dagar senare åkte vi tillbaka för att hämta de sista sakerna.
Jag kan med glädje säga att vår kommun aldrig kommer att använda denna familj som fosterfamilj igen. Det var mycket som inte fungerade och det jag har skrivit här är bara en del av det, det är många detaljer som fattas. Jag hoppas att alla ni där ute som är fosterhemsplacerade står upp för er om ni tycker det är fel, ta hjälp av familj och vänner och prata med socialtjänsten om hur du verkligen trivs i familjen, säg som det är!
Familjen jag bodde i hade vart fosterfamilj flera gånger innan, vad jag hörde från andra i byn har det inte varit bra för dom heller, men det ända som kommit fram till socialtjänsten är att dom är jätte bra, så då trodde såklart socialtjänsten här i Bollnäs det med, men det visade sig vara raka motsatsen.
Om det är någon som vill veta mer detaljer om hur jag upplevde och kände, saker som hände, eller om ni har några frågor eller helt enkelt bara vill prata kan ni maila mig: [email protected] Jag kollar mailen dagligen!
Jag vill tacka Linnea, jag vet att du läser det här, för att du lyssnade, hjälpte och stöttade mig genom det här. Jag vill också tacka Robin Svensk, Johan Bergius och alla andra i byn som stötta mig och fanns där jag behövde prata. Jag vill tacka Elias som var den ända som hälsade på mig under tiden jag bodde där och även stöttade mig otroligt, även om jag idag tycker du är en idiot och inte en liten sådan!
Jag vill även tacka min mamma även om hon inte finns här idag, för att hon snällt åkte och hämta mig och tog hand om mig även om det inte var meningen att det skulle vara så.
Tack!
Han kan sitta!

Elias 5 månader
Idag blir Elias 5 månader och jäklar vad tiden har gått snabbt. Man märker skillnad i utvecklingen från dag till dag och det är hela tiden något nytt. Han kämpar med att försöka ta sig framåt nu, han lägger ner huvudet och ställer sig på tårna med rumpen upp i vädret sparkar ifrån och tippar åt sidan, sötnosen, men snart så kommer han nog på tekniken.
När vi sover och om han sover med mig brukar jag ha spjälsängen mot våran säng, men det har sängbordet har fortfarande stått kvar så det var ett litet mellanrum där, när han vaknade på morgonen ålade han sig fram dit och börja pilla på sakerna och alltid slängde han min telefon i golvet. (han är väldigt intresserad av telefoner) Så nu har jag fått tagit bort bordet och ställt spjälsängen för hela vägen ifall jag inte skulle vakna en gång och han ramlar ner. Han har lärt sig att stoppa in nappen i munnen själv nu också. Ibland är den lite envis och hamnar åt fel hål, men han fortsätter att kämpa tills den sitter rätt! Favoriten är gåstolen där tycker han om att sitta och charma sin omgivning och kasta leksaker runt om sig. Han har kommit på att det är roligt att riva på vardagsrums bordet och blir arg när han inte når allt han vill. Han har även börjat upptäcka sina fötter mer och mer nu, han har inte varit så intresserad av dom tidigare.



Han ÄLSKAR mat, hittills får han bara små smakportioner.
Det första han åt var Potatis och majs. Nu har han även hunnit smaka mangopure som är favoriten, päron, äpple banan pure, Morotspure, palsternacka morot, blåbärspure och gröt (gröten spotta han ut och började grina, vi har inte provat den efter det så jag vet inte riktigt om han tycker om det) Jag kan ha missat något. Vi började med smakportionerna ganska tidigt, men slutade då jag tyckte han blev så hård i magen, men nu har han fått lite varje dag i en vecka och det ser ut att funka bra. Förutom det ammar jag honom och det vill jag göra ett tag till, dock duger jag inte längre om kvällarna så då får han en flaska ersättning sen brukar han vanligtvis tvär slockna.

Han har lärt sig att vända sig från mage-rygg och från rygg-mage och nu gör han det hela tiden. Han har märkt att han har en röst och kan skrika riktigt högt och ljust och hade en period han bara skrek trots att ingenting var fel, men nu har det börjat gå över och den rösten använder han bara när han börjar på bli trött och hungrig.
Det är så mycket som händer hela tiden och det är svårt att få med allt i ett inlägg såhär och nu hör jag att Elias ligger och jollrar för sig själv i sängen så ni får nöja er mer det här :)
Det känns som det var nyss vi låg på bb och skrutten var såhär liten.

Blåband kryddmix - Kycklinggryta

Super enkelt och snabb att göra. Dock vill jag gärna ha grönsaker i så vi tillsatte lite mini majs. Till grytan serverade vi ris och feta ost sallad. Det var bra smak, man kan tillsätta lite extra basilika men det är såklart en smaksak. Jag hade inte så stora förväntningar då jag gärna äter mat som är gjord från grunden men denna var verkligen super god och kommer garanterat att serveras här hemma flera gånger.
Betyg 5 av 5
BVC 4.5 Månader
Besöket på bvc sist gick jätte bra, nu är jag lite sen med att skriva upp längd och vikt här, men bättre sent än aldrig!
Vikt: 8190g
Längd: 69.3cm
Huvudomf. 42.5cm
Ni fick chansen att gissa hur stor han var och den som var närmast var:
Emilia som gissade på: 8200gram och 70cm
Våran "lilla" kille växer så det knakar och den 24 har vi tid för 5månaders sprutan.
Tiden går otroligt snabbt, 5månader, vart har tiden tagit vägen??

Elias stora idol
